Utrustning
På skolan finns ett rum med portabla projektorer och en klassuppsättning datorer (laptops). I vissa (men få) lektionssalar finns stationära projektorer. Det finns en datorsal med 15 stycken stationära Mac-datorer som främst används för bildredigering. Enligt handledare M är ett problem med att de flesta elever numera har androidtelefoner att behovet av en gemensam IKT-utrustning för alla på skolan inte prioriteras och att utrustningen därför inte uppdateras så mycket som den borde.
Det har diskuterats på skolan ifall varje elev skulle få tillgång till en egen dator men pga det nätverk skolan är uppkopplade till finns det svårigheter med detta. Nätverket som skolan använder är kopplat till andra verksamheter som t.ex. sjukvården i regionen. Av säkerhets- och sekretessjäl ska eleverna inte ha tillgång till detta nätverk och därför skulle skolan i så fall behöva utforma ett ytterligare ett nätverk för eleverna. Detta en frågeställning som man jobbar med just nu på skolan gällande IKT.
Kunskaper om IKT bland lärarna
Genom intervjun med M får jag veta att kunskap saknas bland många lärare kring IKT och att det är få lärare som (när de får tillgång till fortbildning) visar intresse eller engagemang.
IKT i undervisningen
I ämnesplanen för svenska står bl.a. att undervisningen ska "...bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor" (Lgy 11, s. 160) Därför frågade jag mina handledare om hur de arbetar med kritisk granskning vad gäller digitala medier. Att kritiskt granska texter görs bl.a. genom att eleven får titta på vilken domän hen hämtar sina uppgifter ifrån och jämföra dessa, utifrån tillförlitlighet, ex. genom att titta på om sidan har ett "om oss"-dokument. I svenskundervisningen brukar läraren exempelvis visa på skillnaden mellan wikipedia och nationalencyklopedin.
I kursplanens centrala innehåll står också att undervisningen ska behandla och innehålla "muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel." ( Lgy 11, s. 162) Enligt mina handledare använder sig eleverna på skolan av IKT i såväl muntliga och skriftliga redovisningar. Lärarna själva tycker att IKT blir särskilt användbart i undervisningen vid bild- och filmvisningar.
Under vissa lektioner där eleverna har andra modersmål än svenska använder eleverna skolans portabla datorer för att komma åt lexikon på internet.
Förhållningssätt till IKT på skolan
Handledare A understryker att IKT kan vara en viktig del i undervisningen men han menar att olika elever tilltalas av olika läromedel och verktyg för lärande. Eftersom skolan utgår från en folkbildande pedagogik har verbala diskussioner i det fysiska klassrummet en central roll i undervisningen. Enligt Per-Olov Erixon (2010, s. 153) har "[b]ruket av IKT har inte vuxit fram i en skolkultur, utan utanför skolan. Därför finns det en inneboende spänning mellan IKT-stödd undervisning och traditionella sätt att arbeta i skolan." Jag tycker man kan tydligt kan urskilja en konflikt mellan min VFU-plats och det mediasamhälle vi lever i, där skolan inte hänger med i utvecklingen. Jag undrar dock om en mer välutvecklad användning av IKT hade främjat undervisningen för just dessa elever, elever som läser upp sina betyg på allmän linje och kanske har ett större behov av en mer direkt och social interaktion med fysisk närvaro där en studiemotiverande atmosfär är första prioritet.
Några frågor som har väckts hos mig och som jag ska fundera vidare kring: Till vilken grad ska IKT implementeras i skolan? När är IKT en hjälpmedel och när blir det ett hinder i undervisningen? Vad är skolans kompensatoriska uppdrag när det gäller IKT? Alltså, vilka minimikunskaper i IKT krävs inom svenskämnet för att eleven ska ha en god grund inom detta område i sitt kommande samhälls- och yrkesliv?
väldigt intressant att läsa det du skriver. Jag undrar lite när du skriver att det upplevs vara ett problem när eleverna har androidtelefoner. På vilket sätt är det ett probelm? Använder lärarna dem i undervisningen på något vis?
SvaraRaderaTack för din kommentar. Ser nu att det är lite otydligt i mitt inlägg angående androidtelefonerna kontra skolans utrustning. Eleverna använder sig ganska mycket utav sina androidtelefoner i undervisningen, för att söka information, bilder, m.m. På grund av detta märks kanske inte behovet av en mer välutvecklad teknik för alla elever på skolan (vissa har ju inte androidtelefoner). Dock finns ju även de portabla datorerna (laptops) som eleverna använder sig av vid olika undervisningstillfällen och redovisningar. Hoppas detta ger svar på din fråga!
SvaraRaderaHar du varit med om något specifikt tillfälle där du kände att datorn hade varit en perfekt lösning, eller tvärtom bara var i vägen? Min vfu-skola är en 1-1 skola och där känner jag att det nära förhållande eleverna har till datorerna ofta kan vara problematiskt i klassrummet, lika mycket som det är en källa till information.
SvaraRaderaDet låter ju ganska sanslöst att skolan ska ha samma datornätverk som sjukvården i regionen! Jag trodde att alla skolor hade ett eget nätverk (så är det på "min" i alla fall).
SvaraRaderaJag tycker även att elevernas egna telefoner ibland gör både skolans datorer och ordböcker nästintill överflödiga. Och Hjärntorget, gymnasieskolans motsvarighet till det gränssnittsgräsliga GUL, används inte frekvent av en enda elev jag har stött på. Pengar i sjön?
Tack för era tankeväckande kommentarer!
SvaraRaderaDe gånger datorerna varit i vägen är när tekniken av någon anledning inte fungerar och det inte finns tillräckligt med datorer, att ljudet krånglar vid filmvisningar osv.
Vid sådana tillfällen hade man som lärare önskat att alla hade en egen dator som fungerade och som de hade lätt att logga in på (många gånger kan eleverna inte komma åt datorerna för att de inte har rätt lösenord osv. och därför stannar arbetet av) Men oftast tycker jag att datorerna är till hjälp för undervisningen, att eleverna använder dem för rätt ändamål och att de inte står i vägen för lärandet.
Jag håller med om att det är lite tokigt med nätverket som är kopplat till västra götalands regionen och det är troligen andra regler som gäller eftersom detta är en folkhögskola och inte en gymnasieskola.
På denna skola är laptop-vagnarna något som vi använder oss av ganska mycket och det finns många elever som verkar föredra att arbeta med skolans datorer istället för sina smartphones.
Hjärntorget känner jag faktiskt inte till, jag tror inte de använder sig av detta på min VFU..
Nu ska jag inte battla med Oscar i ditt kommentarsfält, Erika, men jag skulle vilja slå ett slag för Hjärntorget. Enbart av den anledningen att det fungerar utmärkt (förutsatt att sidan inte ligger nere) på den skola jag är på. ALL information går den vägen, och det används lika mycket som kommunikationssätt som det är en anslagstavla.
SvaraRadera