Heterogena klasser
En av de första saker som slog mig när jag mötte klasserna på min VFU var att grupperna var så heterogena.
I vissa klasser har t.ex. åldrarna skiljt sig markant åt, vissa har varit 18 år, andra 45. Vissa elever är födda i sverige och har svenska som modermål, andra elever har svenska som andraspråk. Det har också funnit elever med olika funktionella förutsättningar. I vissa klasser har flera elever haft dyslexi.
För lätt eller för svårt?
I början upplevde jag bara denna klassrumsmiljö som positiv eftersom jag tänkte att detta gav goda förutsättningar för eleverna att möta och utbyta olika erfarenheter.
Ju mer jag mött dessa heterogena klasser har jag dock börjat fundera över hur man som lärare kan lägga upp en vettig planering. Hur hittar man en nivå där undervisningen blir lagom utmanande för eleverna, där uppgifterna varken blir för lätta eller för svåra?
När jag planerade mitt upplägg för arbetet med texter från antiken märktes tydligt att eleverna, språkligt sett, var på väldigt olika nivå.
Vissa elever fick sitta och jobba oerhört länge med att bara förstå innehållet i texten medan andra grupper snabbt klarade av läsningen och redan hade börjat arbeta med frågorna kopplade till texten. För vissa elever hamnade uppgiften på en lagom svårighetsgrad och för vissa elever blev uppgiften alldeles för svår.
Enligt Per-Olov Svedner är den lösning som förordas på denna spridning av kunskaper ofta en individualiserad undervisning. Svedner (2010, s.18) problematiserar detta och påtalar att det i praktiken är "omöjligt att få en bild av alla i elever i en undervisningsgrupp om kanske 30 stycken [...] individer och kunna anpassa undervisningen till var och en." Hur löser man detta problem? Enligt Svedner är loggboken ett sätt för läraren att lära känna sina elever bättre och kunna gå i dialog med eleverna, men också att man varierar undervisningsformerna och innehållet.
Jag frågade min LLU:are hur det kom sig att de hade så heterogena grupper på skolan och han berättade att de vanligtvis brukade dela upp klasserna mer utefter elevernas språkliga förmåga men att det av någon anledning inte blivit så just detta läsår. Jag fick också veta att eleverna hade möjlighet, och uppmanades till att ta extralektioner utöver svenskundervisningen i svenska som andraspråk. Det fanns också extra stöd och hjälp att få för de elever med dyslexi.
En lärare i kollegiet beklagade sig under en kafferast över just svårigheten med att undervisa den här typen av grupper och han upplevde att så här pass blandade grupper bara var av ondo för lärandesituationen.
Kunskaper om svenska som andraspråk och dyslexi?
Vad jag märkt är att många elever jag mött haft svårigheter med just läsande och skrivande i svenska. Jag tycker att det saknas utbildning i hur man förhåller sig till detta och hur man kan undervisa elever som behöver extra stöd eller en annan form av undervisning.
Varför talar vi inte mer om svenska som andra språk i svenskämnet på lärarprogrammet? Vi har haft ytterst lite litteratur och undervisning där vi diskuterat dessa frågor.
Jag tror att alla lärare i svenska kommer att möta någon eller några elever som har stora svårigheter i svenskämnet och behöver en annan typ av undervisning. Även om elever har tillgång till extra stödundervisning för att öva på den språkliga kompetensen tycker jag att man som lärare i svenska behöver ha övergripande kunskap och teorier om svenska som andraspråk och dyslexi eftersom man troligtvis kommer arbeta med dessa elever i framtiden. Lärare i alla ämnen borde ha kunskaper om detta!
Konferens om svenska som andraspråk
Under min sista VFU-dag på skolan följde jag med på en konferens om just svenska som andraspråk där Sören Andersson, som är universitetsadjunkt på Göteborgs Universitet i svenska som andraspråk, inledde dagen med jämföra kurs- och ämnesplanerna mellan svenska och svenska som andraspråket. Med på konferensen var svensklärare från olika folkhögskolor i Västra Götaland. Vi hade många intressanta diskussioner kring hur man kan arbeta med dessa frågor och vi formulerade gemensamt olika problemområden och hur skolorna skulle arbeta vidare med en ökad kompetens kring svenska som andra språk i alla ämnen och bland alla lärare på skolorna.
Jag hoppas att det kommer att ingå några moment i vår utbildning där vi diskuterar och får kunskaper om hur man som lärare kan arbeta med elever med olika förutsättningar och färdigheter i svenska.
söndag 9 december 2012
Undervisningstillfälle 3 - Läsarbiografier -
Bakgrund
Eleverna i klass 1e är en ganska ny konstellation av elever då de har gått i två olika studiemotiverande kurser som sedan slagits ihop till en klass. Under mitt undervisningstillfälle är det andra gången den nya klassen ses och har svenska tillsammans.
Mål
I ämnesplanen (Lgy11, s. 160) står:
"Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling." Vidare står att eleverna ska "[...] få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter intressen och den egna utbildningen."
För mig handlar arbetet med läsarbiografier dels om att inventera klassens kunskaper vad gäller litteratur, dels att väcka lust till olika former av läsande och ingångar i föreställningsvärldar. Att arbeta med läsarbiografier kan också syfta till att eleverna får dela med sig av sina erfarenheter till varandra.
Att arbeta med läsarbiografier kan också fylla en social funktion där eleverna får lära känna varandra mera, vilket passade bra vid detta tillfälle då flera i klassen var relativt nya för varandra.
Planering
Eftersom vi själva fått testa att göra en egen läsarbiografi på lärarprogrammet var jag sugen på att testa detta med en klass och fick möjlighet att göra detta i en klass som jag bara träffade en gång per vecka.
Under lektionspassen med klass 1e följde jag inte min ordinarie LLU:are utan gick med en annan svensklärare på skolan. Av henne fick jag veta att många av dessa elever inte hade läst särskilt mycket litteratur, vissa elever kanske aldrig hade läst någon bok överhuvudtaget. Därför bestämde jag mig för att vara tydlig med att läsande kan inte bara behöver innebära att läsa typografisk text utan även kan innebära att se en film, spela ett datorspel eller höra ett radioprogram. Jag ville hellre prata om hur man "tagit till sig" olika berättelser genom livet. Jag visste t.ex. att många av eleverna i denna klass spelade datorspel och tänkte att de fick välja lite hur deras läsarbiografi skulle se ut.
Jag beräknade 2 st lektionstimmar, där jag tänkte mig att jag först skulle berätta om vad en läsarbiografi var och diskutera vad fiktioner/berättelser är för någonting med klassen. Därefter skulle eleverna få skissa på en egen läsarbiografi utifrån ett antal frågor och rita upp denna som en tidslinje. Som avslutning skulle eleverna få gå runt och titta på varandras biografier som eleverna skulle få hänga upp på väggarna i klassrummet.
Här är frågorna jag ville att eleverna skulle utgå från:
Genomförande
Strax innan lektionen bestämde jag och svenskläraren i klassen att det kunde vara bra att visa på tavlan hur en läsarbiografi kan se ut. Hon föreslog också att jag skulle ta med några böcker från biblioteket ur min egen läsarbiografi och visa upp för klassen. Som tur var hittade jag en hel del böcker jag kunde visa upp och skissade snabbt upp min egen läsarbiografi där jag försökte få med både böcker, TV-serier och filmer som haft betydelse för mitt läsande.
Jag började lektionen med att presentera varför jag ville göra övningen (för att jag själv hade gjort den på universitetet, för att jag tyckte att det var en rolig övning och för att jag ville testa att göra övningen med en elevgrupp).
Därefter ritade jag upp min egen läsarbiografi på tavlan samtidigt som jag berättade om hur de olika formerna av fiktion hade påverkat mig och mitt läsande. Mestadels pratade jag om olika böcker som jag läst och visade upp dem jag hittat i biblioteket för klassen allt eftersom de dök upp i min läsarbiografi.
Några böcker skickade jag runt så att de fick titta närmre på dem.
Jag lyfte upp att läsande kan se ut på många olika sätt och märkte att jag fick medhåll från någon i klassen.
Eleverna fick sedan instruktioner på att göra en skiss med minst 20 fiktionstitlar från olika tider i deras liv och göra en egen läsarbiografi.
Arbetet med läsarbiografierna tog något längre tid än vad jag hade tänkt. Eleverna arbetade med detta under slutet av första lektionstimmen och under hela andra lektionstimmen.
Jag hade ju planerat att eleverna skulle få sätta upp sina läsarbiografier och att vi skulle gå runt och titta på dem men på initiativ av svenskläraren i klassen gjorde vi istället en muntlig övning där varje elev fick gå fram och presentera sin läsarbiografi för resten av klassen. Detta pågick under lektionstimme 3 och 4. Eleverna fick också i uppgift att välja ut en särskild bok/film/berättelse som de skulle berätta mera utförligt om.
Utvärdering- analys - reflektion
Det var väldigt kul att få möjlighet att testa den här övningen med en verklig elevgrupp! Trots att många elever faktiskt inte hade läst en enda bok kunde så gott som alla elever elever ändå vara med i övningen och göra en egen läsarbiografi. På det hela taget blev det en bra lektion där eleverna fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter kring läsande och fiktion. Att göra en muntlig presentation i slutet av uppgiften fungerade väldigt bra och blev ytterligare ett sätt att för eleverna att lära känna varandra. Många läsarbiografier berättade också mycket om vad eleverna hade för fritidsintressen och vad de tyckte om att göra när de var små men också vad de hade för preferenser på läsande idag.
Ett problem som uppstod var att flera elever hade svårt att komma på några titlar överhuvudtaget, och jag hittade ingen möjlighet att hjälpa dem på vägen. De sa att barndomen var som en dimma. Två stycken elever kunde inte fullfölja uppgiften och gjorde heller ingen muntlig presentation.
När elever har haft en tuff uppväxt kan kanske en sådan här övning göra att dessa elever får uppleva att de misslyckas eller inte har några erfarenheter som är värda att berätta om. Jag undrar hur man hade kunnat nå fram till de här eleverna, om jag skulle ha utformat övningen på något annat sätt.
Ett sätt hade kanske varit om jag hade delat ut uppgiften en vecka tidigare så att eleverna hade haft möjlighet att fundera lite kring sitt läsande.
Ibland kanske vissa uppgifter helt enkelt inte fungerar för vissa elever men de kanske kan få möjlighet att visa upp andra kunskaper och förmågor under en andra delar av svenskan.
På det hela taget är jag ändå nöjd med detta upplägg och tror att eleverna fick med sig mycket av övningen. En elev stannade kvar efter lektionen och ville ha boktips och vi hade en diskussion kring kanon och vilken litteratur man "ska ha läst".
Jag tycker övningen med läsarbiografier är väldigt bra eftersom man som lärare kan se vad eleverna har för kunskaper med sig in i klassrummet och om man även låter eleverna presentera sina läsarbiografier muntligt ger det övning både i tal och skrift.
Eleverna i klass 1e är en ganska ny konstellation av elever då de har gått i två olika studiemotiverande kurser som sedan slagits ihop till en klass. Under mitt undervisningstillfälle är det andra gången den nya klassen ses och har svenska tillsammans.
Mål
I ämnesplanen (Lgy11, s. 160) står:
"Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling." Vidare står att eleverna ska "[...] få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter intressen och den egna utbildningen."
För mig handlar arbetet med läsarbiografier dels om att inventera klassens kunskaper vad gäller litteratur, dels att väcka lust till olika former av läsande och ingångar i föreställningsvärldar. Att arbeta med läsarbiografier kan också syfta till att eleverna får dela med sig av sina erfarenheter till varandra.
Att arbeta med läsarbiografier kan också fylla en social funktion där eleverna får lära känna varandra mera, vilket passade bra vid detta tillfälle då flera i klassen var relativt nya för varandra.
Planering
Eftersom vi själva fått testa att göra en egen läsarbiografi på lärarprogrammet var jag sugen på att testa detta med en klass och fick möjlighet att göra detta i en klass som jag bara träffade en gång per vecka.
Under lektionspassen med klass 1e följde jag inte min ordinarie LLU:are utan gick med en annan svensklärare på skolan. Av henne fick jag veta att många av dessa elever inte hade läst särskilt mycket litteratur, vissa elever kanske aldrig hade läst någon bok överhuvudtaget. Därför bestämde jag mig för att vara tydlig med att läsande kan inte bara behöver innebära att läsa typografisk text utan även kan innebära att se en film, spela ett datorspel eller höra ett radioprogram. Jag ville hellre prata om hur man "tagit till sig" olika berättelser genom livet. Jag visste t.ex. att många av eleverna i denna klass spelade datorspel och tänkte att de fick välja lite hur deras läsarbiografi skulle se ut.
Jag beräknade 2 st lektionstimmar, där jag tänkte mig att jag först skulle berätta om vad en läsarbiografi var och diskutera vad fiktioner/berättelser är för någonting med klassen. Därefter skulle eleverna få skissa på en egen läsarbiografi utifrån ett antal frågor och rita upp denna som en tidslinje. Som avslutning skulle eleverna få gå runt och titta på varandras biografier som eleverna skulle få hänga upp på väggarna i klassrummet.
Här är frågorna jag ville att eleverna skulle utgå från:
Vem är du som läsare? Hur har du tagit till dig berättelser genom livet?
1. Gör en lista över 20 minst böcker (det kan också vara filmer, dokusåpor, radioteater eller liknande, när jag nämner text nedan så tänk in alla dessa olika delar av sätt att ta till sig berättelser) som du läst/sett och som har haft betydelse för dig. Listan ska vara kronologisk, dvs. du ska tänka på när under ditt liv du läst eller sett dessa böcker eller filmer.
Lista de verk som har betytt någonting för dig. Har du t.ex. tyckt om någon bok särskilt mycket?
Har du upplevt väldigt starkt ogillande inför någon film?
* Ta med någon eller några titlar från tiden då du inte kunde läsa.
Hade du någon vuxen/förälder/dagisfröken som läste för dig eller berättade berättelser?
* Vilken var den första boken/böckerna du läste när du var barn?
Det kan också vara berättelser som någon vuxen berättade för dig när du var liten.
* Vilken var den första texten du läste på egen hand?
* Vad läste du för texter på mellanstadiet? I och utanför skolan?
* har du följt några TV-serier?
* har du läst några långserieböcker? (t.ex. Harry Potter)
* Har du någon gång haft en period då du inte velat lägga ifrån dig en bok, eller inte velat missa en serie på TV?
Vad läste/tittade du på då?
* Vad läste du för böcker i skolan under högstadiet? Läste du något utanför skolan?
* Har du någon favortiförfattare/filmregissörer eller några favoritböcker/favoritfilmer?
Vilka?
* Vilken var den senaste boken/filmen du läste eller såg?
Genomförande
Strax innan lektionen bestämde jag och svenskläraren i klassen att det kunde vara bra att visa på tavlan hur en läsarbiografi kan se ut. Hon föreslog också att jag skulle ta med några böcker från biblioteket ur min egen läsarbiografi och visa upp för klassen. Som tur var hittade jag en hel del böcker jag kunde visa upp och skissade snabbt upp min egen läsarbiografi där jag försökte få med både böcker, TV-serier och filmer som haft betydelse för mitt läsande.
Jag började lektionen med att presentera varför jag ville göra övningen (för att jag själv hade gjort den på universitetet, för att jag tyckte att det var en rolig övning och för att jag ville testa att göra övningen med en elevgrupp).
Därefter ritade jag upp min egen läsarbiografi på tavlan samtidigt som jag berättade om hur de olika formerna av fiktion hade påverkat mig och mitt läsande. Mestadels pratade jag om olika böcker som jag läst och visade upp dem jag hittat i biblioteket för klassen allt eftersom de dök upp i min läsarbiografi.
Några böcker skickade jag runt så att de fick titta närmre på dem.
Jag lyfte upp att läsande kan se ut på många olika sätt och märkte att jag fick medhåll från någon i klassen.
Eleverna fick sedan instruktioner på att göra en skiss med minst 20 fiktionstitlar från olika tider i deras liv och göra en egen läsarbiografi.
Arbetet med läsarbiografierna tog något längre tid än vad jag hade tänkt. Eleverna arbetade med detta under slutet av första lektionstimmen och under hela andra lektionstimmen.
Jag hade ju planerat att eleverna skulle få sätta upp sina läsarbiografier och att vi skulle gå runt och titta på dem men på initiativ av svenskläraren i klassen gjorde vi istället en muntlig övning där varje elev fick gå fram och presentera sin läsarbiografi för resten av klassen. Detta pågick under lektionstimme 3 och 4. Eleverna fick också i uppgift att välja ut en särskild bok/film/berättelse som de skulle berätta mera utförligt om.
Utvärdering- analys - reflektion
Det var väldigt kul att få möjlighet att testa den här övningen med en verklig elevgrupp! Trots att många elever faktiskt inte hade läst en enda bok kunde så gott som alla elever elever ändå vara med i övningen och göra en egen läsarbiografi. På det hela taget blev det en bra lektion där eleverna fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter kring läsande och fiktion. Att göra en muntlig presentation i slutet av uppgiften fungerade väldigt bra och blev ytterligare ett sätt att för eleverna att lära känna varandra. Många läsarbiografier berättade också mycket om vad eleverna hade för fritidsintressen och vad de tyckte om att göra när de var små men också vad de hade för preferenser på läsande idag.
Ett problem som uppstod var att flera elever hade svårt att komma på några titlar överhuvudtaget, och jag hittade ingen möjlighet att hjälpa dem på vägen. De sa att barndomen var som en dimma. Två stycken elever kunde inte fullfölja uppgiften och gjorde heller ingen muntlig presentation.
När elever har haft en tuff uppväxt kan kanske en sådan här övning göra att dessa elever får uppleva att de misslyckas eller inte har några erfarenheter som är värda att berätta om. Jag undrar hur man hade kunnat nå fram till de här eleverna, om jag skulle ha utformat övningen på något annat sätt.
Ett sätt hade kanske varit om jag hade delat ut uppgiften en vecka tidigare så att eleverna hade haft möjlighet att fundera lite kring sitt läsande.
Ibland kanske vissa uppgifter helt enkelt inte fungerar för vissa elever men de kanske kan få möjlighet att visa upp andra kunskaper och förmågor under en andra delar av svenskan.
På det hela taget är jag ändå nöjd med detta upplägg och tror att eleverna fick med sig mycket av övningen. En elev stannade kvar efter lektionen och ville ha boktips och vi hade en diskussion kring kanon och vilken litteratur man "ska ha läst".
Jag tycker övningen med läsarbiografier är väldigt bra eftersom man som lärare kan se vad eleverna har för kunskaper med sig in i klassrummet och om man även låter eleverna presentera sina läsarbiografier muntligt ger det övning både i tal och skrift.
torsdag 6 december 2012
Undervisningstillfälle 2 - Antiken -
Bakgrund
Eleverna i 2c (motsvarande svenska 2 på gymnasienivå) har haft antikens Grekland som tema under en tid. De har bl.a. sökt information och gjort muntliga presentationer om antikens filosofer och gudar.
Vid mitt undervisningstillfälle ville jag därför att eleverna skulle få möjlighet att fördjupa sig i antikens idéer och ideal genom att läsa och undersöka litteraturen från denna tid.
Mål
I ämnesplanen för svenska (Lgy11, s. 160) står att: "Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur [...] som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar."
I det centrala innehållet i svenska 2 står att kursen ska behandla:
"Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, [...] från olika tider och epoker. [...] Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen."
Att arbeta med texter från antiken kan ligga som grund för fortsatt arbete med all form av litteratur, eftersom mycket av dagens idéer och ideal i västvärlden går att härleda till denna tidsepok.
Även i detta undervisningstillfälle tyckte jag att det passade med muntliga presentationer av elevernas arbete. I kursplanens centrala innehåll för svenska 2 (Lgy11, s. 169) står att undervisningen ska behandla: "muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp."
Planering
Jag valde i samråd med min LLU:are att eleverna skulle arbeta i grupper om tre, där vi placerade eleverna i grupper med någorlunda liknande språkkunskaper (i denna klass är spridningen i svenska språket och läsförståelsen stor). Eftersom eleverna tidigare under detta block arbetat mest med individuella uppgifter passade det bra med en gruppuppgift. Vi försökte utforma grupperna så att de skulle fungera ok i förhållande till texternas svårighetsgrad. Tillsammans valde vi ut dessa texter:
Aisopos, Fabler
Sofokles, Kung Oidipus
Platon, Sokrates död
Aristofanes, Lysistrate
Homeros, Kykloperna
Homeros, Hektors död
Texterna går att hitta i Natur och Kulturs läromedel Antologi 1. Från Gilgamesh till Agneta Horn. Vissa av texterna är utdrag ur längre verk.
Utifrån texterna arbetade jag i samråd med min LLU:are fram ett antal frågeställningar som grupperna skulle besvara då de läst texterna.
Först och främst ville jag att de sammanfatta texten. Sedan skulle de undersöka karaktärerna i texterna och beskriva karaktärernas funktion. De fick också titta på textens form, utifrån hur de upplevde den som svårläst/lättläst och om det fanns någon rytm. Därutöver skulle de också fundera över om det fanns någonting i texten som de tyckte var typiskt för antikens idéer och ideal.
Utöver dessa frågor fanns också specifika frågeställningar kring varje text som jag ville att de skulle ta ställning till. Många av frågorna var av diskussionskaraktär där svaret nödvändigtvis inte fanns att hitta i texten och jag uppmanade också eleverna att söka information via andra källor såsom NE.
Jag planerade för att eleverna skulle få 3 lektionstimmar för att arbeta med texterna och att de därefter skulle göra muntliga presentation i grupp inför klassen.
Beskrivning
Mycket av den första lektionstiden försvann eftersom jag då fick veta att eleverna skulle ha klassrådsmöte.
När vi väl kom igång med lektionen gjorde jag först en återkoppling till förra veckans lektioner om antikens mytologi och därefter introducerade jag uppgiften och delade in eleverna i grupper. De flesta satte sig i biblioteket och påbörjade sitt arbete med texterna. Jag och min LLU:are gick runt och hjälpte till där det behövdes.
Det fanns en grupp som hade svårigheter med att läsa texter och de behövde någon som läste högt för dem. De testade att skanna in texten i ett datorprogram som finns på skolan för just högläsning av text, men det fungerade dåligt eftersom språket blev så mekaniskt. Efter en stund kom en elevassistent till undsättning och hon arbetade sedan med denna elevgrupp under resten av lektionspasset. Tyvärr hamnade denna grupp ganska rejält på efterkälken.
Eftersom mycket av lektionstiden försvann i början av lekitonspasset bestämde jag tillsammans med eleverna att de skulle få ytterligare två lektionstimmar att arbeta med uppgiften. Eftersom nästa lektion med denna klass är i början av nästa vecka så har jag har tyvärr inte möjlighet att ta del av deras muntliga presentationer.
Efter önskemål från eleverna bestämde vi också att de skulle få möjlighet att redovisa arbetet i halvklass då många kände sig otrygga vid muntliga presentationer i helklass.
Utvärdering - analys - reflektion
Tyvärr hade jag som sagt inte möjlighet att närvara på presentationen av elevernas arbeten men upplevde att varje grupp tog sin an uppgiften på ett bra sätt och arbetade utifrån sina förutsättningar.
Jag funderar nu i efterhand om uppgiften var för massiv eller svår för gruppen i stort och hade gärna velat ta del av presentationerna nästa vecka så att jag haft större möjlighet att utvärdera mitt upplägg. Kanske hade de behövt längre tid för att arbeta med uppgiften?
En svårighet som jag ställts inför är att det finns ett stort språkspann i elevgrupperna på denna skola. De elever som jag träffat på svenskundervisningen läser s.k. allmän linje vilket betyder att de läser upp sina gymnasiebetyg. Det finns flertalet elever i de klasser jag har mött som har en begränsning när det gäller just svenska språket, t.ex. har vissa elever dyslexi, andra elever har svenska som andraspråk. Detta är en stor fråga och jag får återkomma till denna frågeställning i ett senare blogginlägg.
Ytterligare en sak som jag funderat över är handlar om hur mycket kunskap man behöver besitta som lärare i sitt ämne. Ju mer jag kan om ämnet, desto säkrare känner jag mig ju i klassrummet. Men kanske finns det också en vits med att erkänna för sina elever att man inte kan allting? I folkhögskolemiljön finns också ett sätt att se på lärande där läraren inte besitter all kunskap utan där kunskap skapas i mötet mellan människor, mellan lärare och elever men också elever emellan. Jag tror dock själv att man som lärare behöver ha övergripande kunskaper om ämnesinnehållet för att kunna göra en vettig planering och skapa goda förutsättningar för elevers lärande. I detta fallet upplevde jag att jag hade övergripande kunskaper om ämnesinnehållet och kunde därför känna mig relativt trygg i planerande och genomförande.
Eleverna i 2c (motsvarande svenska 2 på gymnasienivå) har haft antikens Grekland som tema under en tid. De har bl.a. sökt information och gjort muntliga presentationer om antikens filosofer och gudar.
Vid mitt undervisningstillfälle ville jag därför att eleverna skulle få möjlighet att fördjupa sig i antikens idéer och ideal genom att läsa och undersöka litteraturen från denna tid.
Mål
I ämnesplanen för svenska (Lgy11, s. 160) står att: "Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur [...] som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar."
I det centrala innehållet i svenska 2 står att kursen ska behandla:
"Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, [...] från olika tider och epoker. [...] Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen."
Att arbeta med texter från antiken kan ligga som grund för fortsatt arbete med all form av litteratur, eftersom mycket av dagens idéer och ideal i västvärlden går att härleda till denna tidsepok.
Även i detta undervisningstillfälle tyckte jag att det passade med muntliga presentationer av elevernas arbete. I kursplanens centrala innehåll för svenska 2 (Lgy11, s. 169) står att undervisningen ska behandla: "muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp."
Planering
Jag valde i samråd med min LLU:are att eleverna skulle arbeta i grupper om tre, där vi placerade eleverna i grupper med någorlunda liknande språkkunskaper (i denna klass är spridningen i svenska språket och läsförståelsen stor). Eftersom eleverna tidigare under detta block arbetat mest med individuella uppgifter passade det bra med en gruppuppgift. Vi försökte utforma grupperna så att de skulle fungera ok i förhållande till texternas svårighetsgrad. Tillsammans valde vi ut dessa texter:
Aisopos, Fabler
Sofokles, Kung Oidipus
Platon, Sokrates död
Aristofanes, Lysistrate
Homeros, Kykloperna
Homeros, Hektors död
Texterna går att hitta i Natur och Kulturs läromedel Antologi 1. Från Gilgamesh till Agneta Horn. Vissa av texterna är utdrag ur längre verk.
Utifrån texterna arbetade jag i samråd med min LLU:are fram ett antal frågeställningar som grupperna skulle besvara då de läst texterna.
Först och främst ville jag att de sammanfatta texten. Sedan skulle de undersöka karaktärerna i texterna och beskriva karaktärernas funktion. De fick också titta på textens form, utifrån hur de upplevde den som svårläst/lättläst och om det fanns någon rytm. Därutöver skulle de också fundera över om det fanns någonting i texten som de tyckte var typiskt för antikens idéer och ideal.
Utöver dessa frågor fanns också specifika frågeställningar kring varje text som jag ville att de skulle ta ställning till. Många av frågorna var av diskussionskaraktär där svaret nödvändigtvis inte fanns att hitta i texten och jag uppmanade också eleverna att söka information via andra källor såsom NE.
Jag planerade för att eleverna skulle få 3 lektionstimmar för att arbeta med texterna och att de därefter skulle göra muntliga presentation i grupp inför klassen.
Beskrivning
Mycket av den första lektionstiden försvann eftersom jag då fick veta att eleverna skulle ha klassrådsmöte.
När vi väl kom igång med lektionen gjorde jag först en återkoppling till förra veckans lektioner om antikens mytologi och därefter introducerade jag uppgiften och delade in eleverna i grupper. De flesta satte sig i biblioteket och påbörjade sitt arbete med texterna. Jag och min LLU:are gick runt och hjälpte till där det behövdes.
Det fanns en grupp som hade svårigheter med att läsa texter och de behövde någon som läste högt för dem. De testade att skanna in texten i ett datorprogram som finns på skolan för just högläsning av text, men det fungerade dåligt eftersom språket blev så mekaniskt. Efter en stund kom en elevassistent till undsättning och hon arbetade sedan med denna elevgrupp under resten av lektionspasset. Tyvärr hamnade denna grupp ganska rejält på efterkälken.
Eftersom mycket av lektionstiden försvann i början av lekitonspasset bestämde jag tillsammans med eleverna att de skulle få ytterligare två lektionstimmar att arbeta med uppgiften. Eftersom nästa lektion med denna klass är i början av nästa vecka så har jag har tyvärr inte möjlighet att ta del av deras muntliga presentationer.
Efter önskemål från eleverna bestämde vi också att de skulle få möjlighet att redovisa arbetet i halvklass då många kände sig otrygga vid muntliga presentationer i helklass.
Utvärdering - analys - reflektion
Tyvärr hade jag som sagt inte möjlighet att närvara på presentationen av elevernas arbeten men upplevde att varje grupp tog sin an uppgiften på ett bra sätt och arbetade utifrån sina förutsättningar.
Jag funderar nu i efterhand om uppgiften var för massiv eller svår för gruppen i stort och hade gärna velat ta del av presentationerna nästa vecka så att jag haft större möjlighet att utvärdera mitt upplägg. Kanske hade de behövt längre tid för att arbeta med uppgiften?
En svårighet som jag ställts inför är att det finns ett stort språkspann i elevgrupperna på denna skola. De elever som jag träffat på svenskundervisningen läser s.k. allmän linje vilket betyder att de läser upp sina gymnasiebetyg. Det finns flertalet elever i de klasser jag har mött som har en begränsning när det gäller just svenska språket, t.ex. har vissa elever dyslexi, andra elever har svenska som andraspråk. Detta är en stor fråga och jag får återkomma till denna frågeställning i ett senare blogginlägg.
Ytterligare en sak som jag funderat över är handlar om hur mycket kunskap man behöver besitta som lärare i sitt ämne. Ju mer jag kan om ämnet, desto säkrare känner jag mig ju i klassrummet. Men kanske finns det också en vits med att erkänna för sina elever att man inte kan allting? I folkhögskolemiljön finns också ett sätt att se på lärande där läraren inte besitter all kunskap utan där kunskap skapas i mötet mellan människor, mellan lärare och elever men också elever emellan. Jag tror dock själv att man som lärare behöver ha övergripande kunskaper om ämnesinnehållet för att kunna göra en vettig planering och skapa goda förutsättningar för elevers lärande. I detta fallet upplevde jag att jag hade övergripande kunskaper om ämnesinnehållet och kunde därför känna mig relativt trygg i planerande och genomförande.
Undervisningstillfälle 1 - Tema Språk -
Bakgrund: Elevgrupp och ämnesinnehåll
Eleverna i klass 1b hade när jag skulle planera lektionstillfället just avslutat ett block med retorik och skulle under en tid arbeta med språk och språkhistoria.
Mål
Målet med undervisningstillfället var att eleverna skulle få en överblick kring svenska språkets (och andra språks) ursprung och släktskap samt att de skulle få en introduktion till några språkvetenskapliga begrepp.
I ämnesplanen för svenska står att undervisningen ska leda till att "... eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation." (s. 160, Lgy 11)
I svenskundervisningen på min VFU får eleverna arbeta mycket med muntliga presentationer och jag tyckte att det även skulle passa i denna uppgift i språkhistoria som jag planerade i samråd med min LLU. I det centrala innehållet i kursplanen för svenska 1 står också att undervisningen ska behandla "muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. [...] Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen."
Det finns en stor språklig spridning i klassen och många talar svenska som andra språk. Därför ser jag flera funktioner i att eleverna får presentera sitt arbete muntligt. Dels ger den muntliga framställningen utrymme för att uttrycka sin åsikt och större chans till diskussion mellan eleverna då den språkliga spridningen antagligen är ännu större när det gäller det skrivna än det talade ordet. Dessutom ger det övning i att uttrycka sig verbalt, både för de som har svenska som modersmål och de elever som har andra modersmål. Därutöver ger presentationerna tillfälle att öva på att tala inför grupp.
Genomförande
Efter en inledande övning där vi tittade på olika språks släktskap och då jag introducerade det språkhistoriska blocket uppmanade eleverna till att vara sina egna språkforskare och delade ut uppgiften. Denna innebär att alla elever fick välja något språk att undersöka utifrån en mängd frågeställningar som jag skrev upp på tavlan. Jag berättade också att de skulle göra en muntlig framställning. Eleverna fick arbeta individuellt med att söka och sammanställa information samt förbereda sin presentation under sammanlagt 3 lektionstimmar.
Frågor kopplade till uppgiften:
Eftersom flera av eleverna talar andra språk än svenska tyckte jag att det vore givande att eleverna fick välja vilket språk som helst i världen att utforska och inte begränsa arbetet till de indoeuropeiska språken trots att den språkfamiljen är mest beforskad, och kanske lättast att hitta information om.
Därför uppmanade jag även eleverna att berätta om sitt val av språk och vilken deras personliga anknytning till det språket var.
Under slutet av lektion 3 tittade vi även på att avsnitt ur Fredrik Lindsröms TV-serie värsta språket, för att få lite inspiration till fortsatt arbete med uppgiften. Här är ett sammanfattande klipp från hela serien från Youtube. Det finns också material att beställa från ur.se
Eleverna i klass 1b hade när jag skulle planera lektionstillfället just avslutat ett block med retorik och skulle under en tid arbeta med språk och språkhistoria.
Mål
Målet med undervisningstillfället var att eleverna skulle få en överblick kring svenska språkets (och andra språks) ursprung och släktskap samt att de skulle få en introduktion till några språkvetenskapliga begrepp.
I ämnesplanen för svenska står att undervisningen ska leda till att "... eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation." (s. 160, Lgy 11)
I svenskundervisningen på min VFU får eleverna arbeta mycket med muntliga presentationer och jag tyckte att det även skulle passa i denna uppgift i språkhistoria som jag planerade i samråd med min LLU. I det centrala innehållet i kursplanen för svenska 1 står också att undervisningen ska behandla "muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. [...] Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen."
Det finns en stor språklig spridning i klassen och många talar svenska som andra språk. Därför ser jag flera funktioner i att eleverna får presentera sitt arbete muntligt. Dels ger den muntliga framställningen utrymme för att uttrycka sin åsikt och större chans till diskussion mellan eleverna då den språkliga spridningen antagligen är ännu större när det gäller det skrivna än det talade ordet. Dessutom ger det övning i att uttrycka sig verbalt, både för de som har svenska som modersmål och de elever som har andra modersmål. Därutöver ger presentationerna tillfälle att öva på att tala inför grupp.
Genomförande
Efter en inledande övning där vi tittade på olika språks släktskap och då jag introducerade det språkhistoriska blocket uppmanade eleverna till att vara sina egna språkforskare och delade ut uppgiften. Denna innebär att alla elever fick välja något språk att undersöka utifrån en mängd frågeställningar som jag skrev upp på tavlan. Jag berättade också att de skulle göra en muntlig framställning. Eleverna fick arbeta individuellt med att söka och sammanställa information samt förbereda sin presentation under sammanlagt 3 lektionstimmar.
Frågor kopplade till uppgiften:
Under min planering arbetade jag med att formulera frågesträllningar kopplade till uppgiften. Dels fick eleverna undersöka språkets historia, geografiska ursprung och dess släktskap med andra språk. De skulle också se över vilka människor som talar språket idag, undersöka dess spridning och fundera över vilken status språket har i världen eller platsen där språket talas. Jag har också uppmanat eleverna att titta på hur det valda språket har influerat det svenskan och om det finns några lånord från det språk de undersökte som vi använder i svenska språket idag.
Eftersom flera av eleverna talar andra språk än svenska tyckte jag att det vore givande att eleverna fick välja vilket språk som helst i världen att utforska och inte begränsa arbetet till de indoeuropeiska språken trots att den språkfamiljen är mest beforskad, och kanske lättast att hitta information om.
Därför uppmanade jag även eleverna att berätta om sitt val av språk och vilken deras personliga anknytning till det språket var.
Under slutet av lektion 3 tittade vi även på att avsnitt ur Fredrik Lindsröms TV-serie värsta språket, för att få lite inspiration till fortsatt arbete med uppgiften. Här är ett sammanfattande klipp från hela serien från Youtube. Det finns också material att beställa från ur.se
Uvärdering-analys-reflektion
Denna elevgrupp har varit en väldigt lättsam grupp att arbeta med och trots att det är i slutet av terminen och eleverna har verkat vara lite skoltrötta satte de igång med sina efterforskningar så snart jag delade ut uppgiften.
De muntliga presentationerna var av varierande karaktär och det var väldigt roligt att höra vad de kommit fram till. Vissa hade tagit uppgiften på stort allvar och med engagemang gett sig in i arbetet, andra hade mer knapphändigt besvarat frågeställningarna till uppgiften. Under presentationerna visade många elever att de lyssnade och ställde också frågor till den som presenterade. Det blev givande diskussioner och det var även någon elev som under presentationerna gav uttryck för hur intressant det var att prata om språk på det här sättet. Diskussionen leddes främst av min LLU:are men jag var också med och styrde detta samtal.
Jag kan såhär i efterhand känna att jag hade velat göra introduktionen av uppgifter och deluppgifter ännu tydligare och också att det hade varit bra om jag haft tid att hitta mer material (t.ex. filmer eller bilder) som handlar just om språkhistoria. Detta eftersom jag upplevde att jag inte hade tillräckligt med kunskaper i ämnet och jag har nu börjat fundera över varför vi inte haft mer språkvetenskapliga studier i vår svensklärarutbildning, eftersom det är en viktig del av svenskämnet.
Gunlög Josefsson (2001, s.13) talar om språkvetenskapens roll i skolan: "Dels bör man kunna språkhistoria av samma skäl som man behöver kunna vanlig historia! Det hör till allmänbildningen, helt enkelt. Men skolan har också som uppgift att fömedla kulturarvet."
Under min planering för denna lektionsserie hittade jag denna länk http://www.ethnologue.com/web.asp som är en databas med information om olika språk och språkfamiljer.
De muntliga presentationerna var av varierande karaktär och det var väldigt roligt att höra vad de kommit fram till. Vissa hade tagit uppgiften på stort allvar och med engagemang gett sig in i arbetet, andra hade mer knapphändigt besvarat frågeställningarna till uppgiften. Under presentationerna visade många elever att de lyssnade och ställde också frågor till den som presenterade. Det blev givande diskussioner och det var även någon elev som under presentationerna gav uttryck för hur intressant det var att prata om språk på det här sättet. Diskussionen leddes främst av min LLU:are men jag var också med och styrde detta samtal.
Jag kan såhär i efterhand känna att jag hade velat göra introduktionen av uppgifter och deluppgifter ännu tydligare och också att det hade varit bra om jag haft tid att hitta mer material (t.ex. filmer eller bilder) som handlar just om språkhistoria. Detta eftersom jag upplevde att jag inte hade tillräckligt med kunskaper i ämnet och jag har nu börjat fundera över varför vi inte haft mer språkvetenskapliga studier i vår svensklärarutbildning, eftersom det är en viktig del av svenskämnet.
Gunlög Josefsson (2001, s.13) talar om språkvetenskapens roll i skolan: "Dels bör man kunna språkhistoria av samma skäl som man behöver kunna vanlig historia! Det hör till allmänbildningen, helt enkelt. Men skolan har också som uppgift att fömedla kulturarvet."
Under min planering för denna lektionsserie hittade jag denna länk http://www.ethnologue.com/web.asp som är en databas med information om olika språk och språkfamiljer.
söndag 2 december 2012
Läromedel
Det finns ett fint litet bibliotek på entréplanet på min VFU skola. Vilken dröm för en svensklärare med ett skolbibliotek! I biblioteket finns en mängd klassuppsättningar med skönlitteratur, här har jag samlat de flesta titlarna:
Skönlitterära klassuppsättningar
August Strindbergs Röda rummet samt Ordet i min makt,
Viktor Rydbergs Singoalla,
Émile Zolas ThereseRaquin,
Selma Lagerlöf Kejsaren av Portugalien,
Hermann Hesses Stäppvargen,
Pär Lagerkvist Gäst hos verkligheten samt Bödeln,
Njals saga,
Sven Lindqvists Utrota varende jävel,
Hjalmar Söderberg Doktor glas,
Francois Marie Arouet De Voltaire, Candide,
Joseph Conrads Mörkrets hjärta,
Marianne Fredrikssons Simon och ekarna smat Enligt MariaMagdalena,
Tsitsi Dangarembga Rotlös,
Håkan Nessers Kim Novak badade aldrig i Genasarets sjö,
Mikael Niemi Populärmusik från Vittula,
Gabriel García Márquez Krönikan om ett förebådat dödsfall
Här finns alltså en hel del klassiker men också lite nyare litteratur.
Främst är det manliga författare och de flesta verken är författade inom Sverige eller Europa. Vad tycker ni om detta utbud av skönlitterära verk? I kursplanen för svenska står ju att eleven ska få förutsättningar att utveckla: "förmåga att läsa arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl män som kvinnor samt producera egna texter med utgångspunkt ur det lästa" (Lgy11, s.161) (min kursivering) Tror ni att eleverna får möjlighet att ta del av denna variation av litteratur genom de titlar jag listat?
Läromedel i svenska
Min LLU:are använder sig till stor del av läromedel i svenskundervisningen. Dels använder han ett läromedel som heter Svenskatimmar. Detta läromedel behandlar informationsökning, retorik ochargumentation, skrivande, språkhistoria och språk i norden, grammatik ochspråkriktighet, studieteknik, m.m. Till denna serie tillhör också en antologimed utdrag ur olika kända texter/klassiker från olika historiska litterära epoker.
Ett lite nyare läromedel, Svenska impulser, används också i undervisningen. Detta läromedel innehåller både informationstext men ocksåuppslag till frågor och diskussioner samt hur eleverna kan göra mer djuplodande/utforskande arbeten utifrån texterna eller lärostoffet. Läromedlet är även här indelat i olika epoker och har kapitel som berör språkhistoria, retorik, tankar om skrivande och genrer m.m.
Utöver dessa undervisningsmaterial används även Natur och kulturslitteraturhistoriska antologiserie (t.ex. från Gilgamesh till Agneta Horn) med utdrag ur olika klassiska verk från de litteraturhistoriska epokerna.
Jag kan rekommendera Svenska timmar som jag tycker är ett braverktyg i planeringsarbetet inför lektioner.
Utifrån den korta tid jag varit på skolan tycker jag mig se att de läromedel jag nämnt används i ganska hög grad som grund för undervisningen, men jag har också sett att det finns gott om utrymme för lärarna att gå utanför läroböckernas upplägg.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)