Undervisningstillfälle 1 - Tema Språk -

Bakgrund: Elevgrupp och ämnesinnehåll
Eleverna i klass 1b hade när jag skulle planera lektionstillfället just avslutat ett block med retorik och skulle under en tid arbeta med språk och språkhistoria.

Mål 
Målet med undervisningstillfället var att eleverna skulle få en överblick kring svenska språkets (och andra språks) ursprung och släktskap samt att de skulle få en introduktion till några språkvetenskapliga begrepp.
     I ämnesplanen för svenska står  att undervisningen ska leda till att "... eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och  ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation." (s. 160, Lgy 11)
     I svenskundervisningen på min VFU får eleverna arbeta mycket med muntliga presentationer och jag tyckte att det även skulle passa i denna uppgift i språkhistoria som jag planerade i samråd med min LLU. I det centrala innehållet i kursplanen för svenska 1 står också att undervisningen ska behandla "muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. [...] Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen."
     Det finns en stor språklig spridning i klassen och många talar svenska som andra språk. Därför ser jag flera funktioner i att eleverna får presentera sitt arbete muntligt. Dels ger den muntliga framställningen utrymme för att uttrycka sin åsikt och större chans till diskussion mellan eleverna då den språkliga spridningen antagligen är ännu större när det gäller det skrivna än det talade ordet. Dessutom ger det övning i att uttrycka sig verbalt, både för de som har svenska som modersmål och de elever som har andra modersmål. Därutöver ger presentationerna tillfälle att öva på att tala inför grupp.

Genomförande
Efter en inledande övning där vi tittade på olika språks släktskap och då jag introducerade det språkhistoriska blocket uppmanade eleverna till att vara sina egna språkforskare och delade ut uppgiften. Denna innebär att alla elever fick välja något språk att undersöka utifrån en mängd frågeställningar som jag skrev upp på tavlan. Jag berättade också att de skulle göra en muntlig framställning. Eleverna fick arbeta individuellt med att söka och sammanställa information samt förbereda sin presentation under sammanlagt 3 lektionstimmar.

Frågor kopplade till uppgiften:

Under min planering arbetade jag med att formulera frågesträllningar kopplade till uppgiften. Dels fick eleverna undersöka språkets historia, geografiska ursprung och dess släktskap med andra språk. De skulle också se över vilka människor som talar språket idag, undersöka dess spridning och fundera över vilken status språket har i världen eller platsen där språket talas. Jag har också uppmanat eleverna att titta på hur det valda språket har influerat det svenskan och om det finns några lånord från det språk de undersökte som vi använder i svenska språket idag.

Eftersom flera av eleverna talar andra språk än svenska tyckte jag att det vore givande att eleverna fick välja vilket språk som helst i världen att utforska och inte begränsa arbetet till de indoeuropeiska språken trots att den språkfamiljen är mest beforskad, och kanske lättast att hitta information om.
Därför uppmanade jag även eleverna att berätta om sitt val av språk och vilken deras personliga anknytning till det språket var.

Under slutet av lektion 3 tittade vi även på att avsnitt ur Fredrik Lindsröms TV-serie värsta språket, för att få lite inspiration till fortsatt arbete med uppgiften. Här är ett sammanfattande klipp från hela serien från Youtube. Det finns också material att beställa från ur.se

Uvärdering-analys-reflektion

Denna elevgrupp har varit en väldigt lättsam grupp att arbeta med och trots att det är i slutet av terminen och eleverna har verkat vara lite skoltrötta satte de igång med sina efterforskningar så snart jag delade ut uppgiften.
De muntliga presentationerna var av varierande karaktär och det var väldigt roligt att höra vad de kommit fram till. Vissa hade tagit uppgiften på stort allvar och med engagemang gett sig in i arbetet, andra hade mer knapphändigt besvarat frågeställningarna till uppgiften. Under presentationerna visade många elever att de lyssnade och ställde också frågor till den som presenterade. Det blev givande diskussioner och det var även någon elev som under presentationerna gav uttryck för hur intressant det var att prata om språk på det här sättet. Diskussionen leddes främst av min LLU:are men jag var också med och styrde detta samtal.

Jag kan såhär i efterhand känna att jag hade velat göra introduktionen av uppgifter och deluppgifter ännu tydligare och också att det hade varit bra om jag haft tid att hitta mer material (t.ex. filmer eller bilder) som handlar just om språkhistoria. Detta eftersom jag upplevde att jag inte hade tillräckligt med kunskaper i ämnet och jag har nu börjat fundera över varför vi inte haft mer språkvetenskapliga studier i vår svensklärarutbildning, eftersom det är en viktig del av svenskämnet.
Gunlög Josefsson (2001, s.13) talar om språkvetenskapens roll i skolan: "Dels bör man kunna språkhistoria av samma skäl som man behöver kunna vanlig historia! Det hör till allmänbildningen, helt enkelt. Men skolan har också som uppgift att fömedla kulturarvet."

Under min planering för denna lektionsserie hittade jag denna länk http://www.ethnologue.com/web.asp som är en databas med information om olika språk och språkfamiljer.