Läromedel

Det finns ett fint litet bibliotek på entréplanet på min VFU skola. Vilken dröm för en svensklärare med ett skolbibliotek! I biblioteket finns en mängd klassuppsättningar med skönlitteratur, här har jag samlat de flesta titlarna:

Skönlitterära klassuppsättningar

August Strindbergs Röda rummet samt Ordet i min makt,

Viktor Rydbergs Singoalla,

Émile Zolas ThereseRaquin,

Selma Lagerlöf Kejsaren av Portugalien,

Hermann Hesses Stäppvargen,

Pär Lagerkvist Gäst hos verkligheten samt Bödeln,

Njals saga,

Sven Lindqvists Utrota varende jävel,

Hjalmar Söderberg Doktor glas,

Francois Marie Arouet De Voltaire, Candide,

Joseph Conrads Mörkrets hjärta,

Marianne Fredrikssons Simon och ekarna smat Enligt MariaMagdalena,

Tsitsi Dangarembga Rotlös,

Håkan Nessers Kim Novak badade aldrig i Genasarets sjö,

Mikael Niemi Populärmusik från Vittula,

Gabriel García Márquez Krönikan om ett förebådat dödsfall

Här finns alltså en hel del klassiker men också lite nyare litteratur.
Främst är det manliga författare och de flesta verken är författade inom Sverige eller Europa. Vad tycker ni om detta utbud av skönlitterära verk? I kursplanen för svenska står ju att eleven ska få förutsättningar att utveckla: "förmåga att läsa arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl män som kvinnor samt producera egna texter med utgångspunkt ur det lästa" (Lgy11, s.161) (min kursivering) Tror ni att eleverna får möjlighet att ta del av denna variation av litteratur genom de titlar jag listat?



Läromedel i svenska

Min LLU:are använder sig till stor del av läromedel i svenskundervisningen. Dels använder han ett läromedel som heter Svenskatimmar. Detta läromedel behandlar informationsökning, retorik ochargumentation, skrivande, språkhistoria och språk i norden, grammatik ochspråkriktighet, studieteknik, m.m. Till denna serie tillhör också en antologimed utdrag ur olika kända texter/klassiker från olika historiska litterära epoker.


Ett lite nyare läromedel, Svenska impulser, används också i undervisningen. Detta läromedel innehåller både informationstext men ocksåuppslag till frågor och diskussioner samt hur eleverna kan göra mer djuplodande/utforskande arbeten utifrån texterna eller lärostoffet. Läromedlet är även här indelat i olika epoker och har kapitel som berör språkhistoria, retorik, tankar om skrivande och genrer m.m.

Utöver dessa undervisningsmaterial används även Natur och kulturslitteraturhistoriska antologiserie (t.ex. från Gilgamesh till Agneta Horn) med utdrag ur olika klassiska verk från de litteraturhistoriska epokerna.

Jag kan rekommendera Svenska timmar som jag tycker är ett braverktyg i planeringsarbetet inför lektioner.

Utifrån den korta tid jag varit på skolan tycker jag mig se att de läromedel jag nämnt används i ganska hög grad som grund för undervisningen, men jag har också sett att det finns gott om utrymme för lärarna att gå utanför läroböckernas upplägg.

Hur använder sig skolan av IKT i undervisningen?

Jag har intervjuat båda mina handledare (M och A) utifrån frågor om IKT-utrustning, kunskaper hos lärarna, hur de väljer att använda IKT i sin undervisning och lärarnas/skolans förhållningssätt till IKT.

Utrustning
På skolan finns ett rum med portabla projektorer och en klassuppsättning datorer (laptops). I vissa (men få) lektionssalar finns stationära projektorer. Det finns en datorsal med 15 stycken stationära Mac-datorer som främst används för bildredigering. Enligt handledare M är ett problem med att de flesta elever numera har androidtelefoner att behovet av en gemensam IKT-utrustning för alla på skolan inte prioriteras och att utrustningen därför inte uppdateras så mycket som den borde. 
    Det har diskuterats på skolan ifall varje elev skulle få tillgång till en egen dator men pga det nätverk skolan är uppkopplade till finns det svårigheter med detta. Nätverket som skolan använder är kopplat till andra verksamheter som t.ex. sjukvården i regionen. Av säkerhets- och sekretessjäl ska eleverna inte ha tillgång till detta nätverk och därför skulle skolan i så fall behöva utforma ett ytterligare ett nätverk för eleverna. Detta en frågeställning som man jobbar med just nu på skolan gällande IKT.

Kunskaper om IKT bland lärarna
Genom intervjun med M får jag veta att kunskap saknas bland många lärare kring IKT och att det är få lärare som (när de får tillgång till fortbildning) visar intresse eller engagemang.

IKT i undervisningen
I ämnesplanen för svenska står bl.a. att undervisningen ska "...bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor" (Lgy 11, s. 160) Därför frågade jag mina handledare om hur de arbetar med kritisk granskning vad gäller digitala medier. Att kritiskt granska texter görs bl.a. genom att eleven får titta på vilken domän hen hämtar sina uppgifter ifrån och jämföra dessa, utifrån tillförlitlighet, ex. genom att titta på om sidan har ett "om oss"-dokument. I svenskundervisningen brukar läraren exempelvis visa på skillnaden mellan wikipedia och nationalencyklopedin.
     I kursplanens centrala innehåll står också att undervisningen ska behandla och innehålla "muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel." ( Lgy 11, s. 162) Enligt mina handledare använder sig eleverna på skolan av IKT i såväl muntliga och skriftliga redovisningar. Lärarna själva tycker att IKT blir särskilt användbart i undervisningen vid bild- och filmvisningar.
      Under vissa lektioner där eleverna har andra modersmål än svenska använder eleverna skolans portabla datorer för att komma åt lexikon på internet.

Förhållningssätt till IKT på skolan
Handledare A understryker att IKT kan vara en viktig del i undervisningen men han menar att olika elever tilltalas av olika läromedel och verktyg för lärande. Eftersom skolan utgår från en folkbildande pedagogik har verbala diskussioner i det fysiska klassrummet en central roll i undervisningen. Enligt Per-Olov Erixon (2010, s.  153) har "[b]ruket av IKT har inte vuxit fram i en skolkultur, utan utanför skolan. Därför finns det en inneboende spänning mellan IKT-stödd undervisning och traditionella sätt att arbeta i skolan." Jag tycker man kan tydligt kan urskilja en konflikt mellan min VFU-plats och det mediasamhälle vi lever i, där skolan inte hänger med i utvecklingen. Jag undrar dock om en mer välutvecklad användning av IKT hade främjat undervisningen för just dessa elever, elever som läser upp sina betyg på allmän linje och kanske har ett större behov av en mer direkt och social interaktion med fysisk närvaro där en studiemotiverande atmosfär är första prioritet.

Några frågor som har väckts hos mig och som jag ska fundera vidare kring: Till vilken grad ska IKT implementeras i skolan? När är IKT en hjälpmedel och när blir det ett hinder i undervisningen? Vad är skolans kompensatoriska uppdrag när det gäller IKT? Alltså, vilka minimikunskaper i IKT krävs inom svenskämnet för att eleven ska ha en god grund inom detta område i sitt kommande samhälls- och yrkesliv?