Undervisningstillfälle 2 - Antiken -

Bakgrund
Eleverna i 2c (motsvarande svenska 2 på gymnasienivå) har haft antikens Grekland som tema under en tid. De har bl.a. sökt information och gjort muntliga presentationer om antikens filosofer och gudar.
Vid mitt undervisningstillfälle ville jag därför att eleverna skulle få möjlighet att fördjupa sig i antikens idéer och ideal genom att läsa och undersöka litteraturen från denna tid.

Mål
I ämnesplanen för svenska (Lgy11, s. 160) står att: "Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur [...] som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar."

I det centrala innehållet i svenska 2 står att kursen ska behandla:
"Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, [...] från olika tider och epoker. [...] Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen."

Att arbeta med texter från antiken kan ligga som grund för fortsatt arbete med all form av litteratur, eftersom mycket av dagens idéer och ideal i västvärlden går att härleda till denna tidsepok.

Även i detta undervisningstillfälle tyckte jag att det passade med muntliga presentationer av elevernas arbete. I kursplanens centrala innehåll för svenska 2 (Lgy11, s. 169) står att undervisningen ska behandla: "muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp."

Planering
Jag valde i samråd med min LLU:are att eleverna skulle arbeta i grupper om tre, där vi placerade eleverna i grupper med någorlunda liknande språkkunskaper (i denna klass är spridningen i svenska språket och läsförståelsen stor). Eftersom eleverna tidigare under detta block arbetat mest med individuella uppgifter passade det bra med en gruppuppgift. Vi försökte utforma grupperna så att de skulle fungera ok i förhållande till texternas svårighetsgrad. Tillsammans valde vi ut dessa texter:

Aisopos, Fabler
Sofokles, Kung Oidipus
Platon, Sokrates död
Aristofanes, Lysistrate
Homeros, Kykloperna
Homeros, Hektors död

Texterna går att hitta i Natur och Kulturs läromedel Antologi 1. Från Gilgamesh till Agneta Horn. Vissa av texterna är utdrag ur längre verk.

Utifrån texterna arbetade jag i samråd med min LLU:are fram ett antal frågeställningar som grupperna skulle besvara då de läst texterna.
Först och främst ville jag att de sammanfatta texten. Sedan skulle de undersöka karaktärerna i texterna och beskriva karaktärernas funktion. De fick också titta på textens form, utifrån hur de upplevde den som svårläst/lättläst och om det fanns någon rytm. Därutöver skulle de också fundera över om det fanns någonting i texten som de tyckte var typiskt för antikens idéer och ideal.
Utöver dessa frågor fanns också specifika frågeställningar kring varje text som jag ville att de skulle ta ställning till. Många av frågorna var av diskussionskaraktär där svaret nödvändigtvis inte fanns att hitta i texten och jag uppmanade också eleverna att söka information via andra källor såsom NE.
Jag planerade för att eleverna skulle få 3 lektionstimmar för att arbeta med texterna och att de därefter skulle göra muntliga presentation i grupp inför klassen.

Beskrivning
Mycket av den första lektionstiden försvann eftersom jag då fick veta att eleverna skulle ha klassrådsmöte.
När vi väl kom igång med lektionen gjorde jag först en återkoppling till förra veckans lektioner om antikens mytologi och därefter introducerade jag uppgiften och delade in eleverna i grupper. De flesta satte sig i biblioteket och påbörjade sitt arbete med texterna. Jag och min LLU:are gick runt och hjälpte till där det behövdes.
Det fanns en grupp som hade svårigheter med att läsa texter och de behövde någon som läste högt för dem. De testade att skanna in texten i ett datorprogram som finns på skolan för just högläsning av text, men det fungerade dåligt eftersom språket blev så mekaniskt. Efter en stund kom en elevassistent till undsättning och hon arbetade sedan med denna elevgrupp under resten av lektionspasset. Tyvärr hamnade denna grupp ganska rejält på efterkälken.
Eftersom mycket av lektionstiden försvann i början av lekitonspasset bestämde jag tillsammans med eleverna att de skulle få ytterligare två lektionstimmar att arbeta med uppgiften. Eftersom nästa lektion med denna klass är i början av nästa vecka så har jag har tyvärr inte möjlighet att ta del av deras muntliga presentationer.
Efter önskemål från eleverna bestämde vi också att de skulle få möjlighet att redovisa arbetet i halvklass då många kände sig otrygga vid muntliga presentationer i helklass.

Utvärdering - analys - reflektion
Tyvärr hade jag som sagt inte möjlighet att närvara på presentationen av elevernas arbeten men upplevde att varje grupp tog sin an uppgiften på ett bra sätt och arbetade utifrån sina förutsättningar.
Jag funderar nu i efterhand om uppgiften var för massiv eller svår för gruppen i stort och hade gärna velat ta del av presentationerna nästa vecka så att jag haft större möjlighet att utvärdera mitt upplägg. Kanske hade de behövt längre tid för att arbeta med uppgiften?

En svårighet som jag ställts inför är att det finns ett stort språkspann i elevgrupperna på denna skola. De elever som jag träffat på svenskundervisningen läser s.k. allmän linje vilket betyder att de läser upp sina gymnasiebetyg. Det finns flertalet elever i de klasser jag har mött som har en begränsning när det gäller just svenska språket, t.ex. har vissa elever dyslexi, andra elever har svenska som andraspråk. Detta är en stor fråga och jag får återkomma till denna frågeställning i ett senare blogginlägg.

Ytterligare en sak som jag funderat över är handlar om hur mycket kunskap man behöver besitta som lärare i sitt ämne. Ju mer jag kan om ämnet, desto säkrare känner jag mig ju i klassrummet. Men kanske finns det också en vits med att erkänna för sina elever att man inte kan allting? I folkhögskolemiljön finns också ett sätt att se på lärande där läraren inte besitter all kunskap utan där kunskap skapas i mötet mellan människor, mellan lärare och elever men också elever emellan. Jag tror dock själv att man som lärare behöver ha övergripande kunskaper om ämnesinnehållet för att kunna göra en vettig planering och skapa goda förutsättningar för elevers lärande. I detta fallet upplevde jag att jag hade övergripande kunskaper om ämnesinnehållet och kunde därför känna mig relativt trygg i planerande och genomförande.